rädsla & ensamhet
ett ord som förklarar mycket just nu.
- jag är rädd. rädd för att pappa inte ska komma hem, att hemresan ska gå åt skogen o planet crashar eller något sånt eller att om han bara ska stanna längre i japan. vill inte vara ensam här ute i sund en enda natt till. det gör mig så himla rädd. ensamheten.. har behov av närhet och umgänge så att det bara skriker om det. det är inget jag tycker är kul, det är mest jobbigt. ibland önska jag att jag tyckte det var skönt att vara ensam men nej, det gör mig bara ledsen och RÄDD. jag vet att jag valt att bo här med egen vilja men det är för att jag trodde jag var vuxen nog att klara mig själv o bo själv. trottsade min mamma o vägrade bo där. men just nu under dom här tre senaste veckorna har jag faktiskt saknat att bo hos mamma bara för att jag vet att där är ALLTID någon hemma om kvällarna, behöver aldrig vara ensam.
jag har bestämt att börja som jag gjorde när jag var liten, bo växelvis för att göra det rättvist för mina föräldrar att dom ska få träffa deras favorit-dotter lika mycket var. idag skulle jag aldrig aldrig byta ut mina föräldrar mot något på jorden, dom är guldvärda och världens finaste.
- jag är också rädd för att min bästa vän ska tröttna på mig och lämna mig o glömma allt som har med mig att göra, skulle inte vara den jag är idag utan dig jp. även fast vi tjafsar och så om massa små saker så vet vi att vi alltid kommer komma tillbaka till varandra om max en vecka. men det är det som gör mig rädd, tänk om du helt plötsligt inte pallar med mig mer. skulle göra så jävla ont. jag vet att jag inte alltid visar hur jag känner för dig men du ska veta att jag är tacksam att du orkat med mig och hoppas på att du ska göra det livet ut. behöver inte skriva värsta romanen för att förklara för dig hur jag känner för de vet du förhoppningsvis redan efter alla gånger jag gjort de förut. love u
- jag vet att ordet rädd kommit ett antal gånger nu under det lilla jag skrivit men ännu en gång, jag är rädd för att adam, världens bästa o godhjärtaste människa, min pojkvän, min ängel. att han också ska tröttna på mig eller att jag skulle göra bort mig och han skulle lämna mig. mitt liv skulle rasa. vet inte vad jag skulle göra utan honom, min adam.. han har fått mig inse vad riktig kärlek är, blir bara mer och mer kär i honom för varje dag som går. och mindre och mindre klarar jag mig utan honom. hans närhet får mig att känna mig värdefull och lycklig, allt känns så äkta. även fast han ibland kan gå mig på nerverna så mår jag som bäst i hans närhet. det här är ÄKTA KÄRLEK o vill att du stannar föralltid, att vi typ ska bli vampyrer o aldrig dö, aja nu drömmer jag bara o bablar bort mig från vad jag egentligen skulle skriva om.
en kort till sak jag är rädd om är att dö. min största mardröm. blir typ ledsen o får panik när jag tänker på det. det känns bara som att jag kommer närmare döden om jag tänker på det. iaf nu har jag skrivit för myvket o ingen kommer palla läsa snart om jag fortsätter. älskar er alla jag skrivit om med hela mitt hjärta, skulle inte vara något utan er / mimmi
Kommentarer
Trackback
